Medborgarremiss: En ny riksbankslag
Nedan min medborgarremiss till slutbetänkandet “En ny riksbankslag SOU 2019:46”.
Läs riksbankskommiténs slutbetänkande här (2019-11-29) här.
YTTRANDE 2020-03-06
Till
Finansdepartementet,
103 33 Stockholm
<finansdepartementet.registrator(at)regeringskansliet.se>
Dnr Fi2019/04029/B
Ronny Stark
(kontaktuppgifter bortklippta)
Medborgarremiss till slutbetänkandet En ny riksbankslag SOU 2019:46
“RAPPORT FRÅN EN SKURHINK”
Med mitt remissinlägg vill jag försöka berika och belysa det ekonomiskt-juridiska och smått esoteriska slutbetänkandet med mina egna, vardagsmänniskans, exempel. Jag vill ge mitt medborgarperspektiv, med starkt fokus på ‘lagliga betalningsmedel’ (kap 34 och 35).
Vidare läsning om betalningsmedel för den intresserade.
Sammanfattning
Jag anser att lagstiftningen bör utformas så att statsvalutans (kontanternas) särställning som giltigt betalningsmedel stärks, inte försvagas. För den ena amerikanska staden efter den andra, med befolkningar som överstiger Sveriges, värnas demokratin genom införande av kontantplikt. I Sverige riskerar vi att i en sorts fartblindhet rusa åt motsatt håll och med urholkning av rättsstatsprincipen som konsekvens. Det alltmer sårbara samhället stressas allt oftare, med sårbara enskilda som tragiska offer, redan utan att kriser naturkatastrofer, pandemier eller krig belastar oss. Bristerna kring digitala betalningslösningars tillgänglighet, tillförlitlighet, säkerhet och integritet är redan i normalläget oacceptabla. Robustheten måste byggas medan solen skiner och innan kriser är faktum. Detta gäller i allra högsta grad sådan robusthet som upprätthålls av ett mångsidigt betalningssystem där miniminivån, rätten till kontantbetalning med den icke-elektronikberoende svenska statsvalutan “riksbankspengar”, endast undantagsvis bör få lov att avtalas bort.
Då en fullriggad modern Riksbankslag sjösätts måste sjödugliga livbåtar i form av kontantplikt finnas med, för alla medresenärer.
Se riksdagsmotioner och interpellationssvar (exempel). Se BILAGA:
2019/20:2041, 2019/20:885, 2018/19:1181, 2018/19:1143, 2018/19:701, 2018/19:429, 2017/18:668, 2017/18:417, 2017/18:332, 2017/18:59, 2016/17:260.
1. Ekonomisk brottsling
Den enormt snabba förändringen av samhällets funktion (och dysfunktion) kring hanteringen av pengar och betalningssystem, i kombination med hur samhällets institutionella maktstrukturer förefaller överrumplade och handlingsförlamade, har gjort mig till ekonomisk brottsling.
För mig framstår de samhälleliga repressalierna vara av sådan omfattning att “brottet” som jag begår vid användning av statsvaluta som betalningsmedel måste vara synnerligen allvarligt. Är inte straffen som t ex; utmätning, vägrad samhällstjänst som kollektivtrafik, bilprovning, vård, etc, juridiskt motiverat bör det betraktas som diskriminering. Då behövs lagstiftning som förstärkt skydd mot sådan diskriminering.
2. Några belysande exempel (“ur min egen verkstad”)
Bakgrundsinformation:
- naturvetenskapligt och tekniskt högskoleutbildad man 62 år.
- aldrig ägt något mobilabonnemang,
- aldrig haft bank per internet,
- har inte bankkort, Swish, bank-ID, etc,
- teleanslutningen till huset är så behäftad med teknikproblem att Telia misslyckas förse mig med tillförlitlig ADSL-uppkoppling. Förbindelsen släcks helt om en månad. Då hittas jag inte längre vid krissamtal “i änden av tråden”.
2.1 Privat Banks statsvalutebojkott strandsatte mig 100 mil hemifrån.
På besök i Norrland, 100 mil hemifrån, visade det sig att min bank sedan 60-talet bytt från samarbete med VISA till Mastercard. Mitt bankkort hade därför utom min vetskap ogiltigförklarats så några pengar att köpa hemresa för gick inte att få tag på. Då banken öppnade på måndagen hängde jag på låset, men några pengar gick inte att ta ut med hjälp av kontouppgifter och legitimation, för banken kontantvägrade. jag fick lifta hem - över 100 mil.
2.2 Bank ‘konfiskerade’ mina tillgångar som följd av statsvalutebojkott.
Då jag bad banken sälja ut sparfonden som byggts upp från noll i banken, vägrade banken lämna ut mina pengar i form av kontanter. I praktiken att jämföra med konfiskering. jag fick betala mycket dyrt för överföring till annan bank som kunde lämna ut mina pengar i form av kontanter.
2.3 Besiktningsorganens statsvalutebojkott stänger mig ute från bilkörning.
- Då jag efter bilprovning 2017 skulle betala i den närliggande provningshall (enda i kommunen) som jag anlitat i decennium visade det sig att nya ägaren kontantvägrade. Efter misslyckat försök till rättslig prövning fick jag brev från företagets advokater som skriftligen meddelade att jag som statsvalutebetalare inte är välkommen till företagets bilprovning.
- Efter 2017 kunde jag kringgå besiktningsdiskrimineringen genom att anlita Svensk Bilprovning i grannkommunen. Inför besiktning i mars 2019 visade det sig att även de kontantvägrar. Trots ihärdiga försök att hos Transportstyrelsen få besked om hur jag skall kunna få min bil besiktigad har de vägrat svara. Sedan april 2019 har jag därmed inte kunnat förflytta mig med egen bil. Utan besked (beslut) från Transportstyrelsen (ansvarig tillsynsmyndighet) går det inte att få rätten till besiktning prövat av domstol. Utöver diskriminering även en form av myndighetsobstruktion.
2.4 Utmätning (nr 1) av Kronofogden, trots betalning.
I samband med försöket till rättslig prövning försökte jag använda internet på det kommunala biblioteket. På den närliggande glest använda stora kommunala gratisparkeringen krävs tidbricka, som jag glömde flytta från sätet till vindrutan. Jag fick 8 dagar på mig att betala felparkeringsavgift 400 kr. Jag lämnade in pengarna kontant till kommunens ekonomichef, men kommunikationen mellan kommunen och Transportstyrelsen TS var så undermålig (trots alla dyra datorer) att de inte klarade av att reda upp ett så enkelt betalningsproblem. Resultatet blev dyr utmätning via kronofogden, trots att jag förgäves försökte få rätten att betala prövad av förvaltningsdomstolen.
2.5 Utmätning (nr 2 ) av Kronofogden då jag vägrats betala patientavgift, och utmätning (nr 3) i samma ärende trots utmätningens undanröjande av domstol.
Då jag (nov 2018) skulle betala patientavgift efter behandling hos Folktandvården i min stad, med statsvalutan som jag alltid gjort, visade det sig att förvaltningschefen, utan stöd av lag (= brott mot HFD 2015 ref 49, och ett antal beslut av JO) fattat beslut om att förbjuda kassan att ta emot statsvaluta som betalning för patientavgifter, med skriftlig hänvisning till betalning i grannstäderna. Trots pågående prövning i förvaltningsrätten där jag försökte hävda min rätt att få betala direkt med befriande verkan med svensk statsvaluta, beordrade Regionen fullbordande av utmätning via kronofogden juli 2019.
Förvaltningsrätten avvisade ärendet efter 9 månader av formella skäl. Min anmälan var enligt dem för sent skickad trots att den skickades samma dag. Undras vad man skall säga om förvaltningsrättens svar och vad de betraktar som sent i sitt sammanhang?
Tingsrätten upphävde utmätningen dec 2019, och rättade dessutom beloppet som var fel. Undras om de använder en annan lagbok?
I februari 2020 bemyndigade Region Blekinge åt Kronofogden att göra ny utmätning, som redan registrerats av Upplysnings Centralen UC.
Vem begår brott?
Vad är mitt brott?
2.6 Utestängd från kollektivtrafik.
Efter att sydlänen beslutat om nytt biljettsystem för kollektivtrafiken där de ‘digitala skuldsedlar’ (kallad Reskassa i Blekinge och JoJo i Skåne) tagits bort, är det numera omöjligt att betala spontana resor över huvud taget. Det går varken med statsvalutan, eller de nämnda skuldsedlar man hos ombud tidigare kunde värdeladda (t ex med 500 kr) med hjälp av statsvaluta. Att jämföra med bilens “full tank” att resa för. Jag är därmed ungefär lika välkommen att åka med allmänna kommunikationer som Rosa Parks var i 1960-talets rassegregerade USA. Diskriminering.
3. Kommentarer
Jag har många fler exempel, t ex om hur jag är förhindrad att reparera huset av att jag, utöver att jag inte kan få bilen besiktigad, inte heller kan köpa byggmaterial för att byggvaruhuset vägrar ta emot betalning med statsvalutan. Exemplen ovan har gemensamt att de belyser hur inte ens den offentliga sektorn, som betänkandet vill begränsa avtalsrestriktioner till, förmår att upprätthålla ens grundläggande krav på respekt för grundlagen eller de mänskliga rättigheterna. Att under sådana omständigheter tillåta ensidigt dikterade avtal där betalning med svensk statsvaluta tillåts blockeras för det civilrättsliga området betraktar jag som ett svek mot hela befolkningens grundläggande rättigheter, i paritet med rasdiskriminering. Man borde fråga sig, är jag en andra rangens medborgare bara för att jag har egen kontroll över mina likvida medel och att jag är hänvisad till betalning med egenkontrollerade betalningsmedel?
Det finns ett hav av grov ekonomisk brottslighet, på global nivå, som jag i min ankdam Sverige försöker undvika att beblanda mig med.
Det finns en enormt mäktig ‘marknad’ som inte ser mig som människa av kött och blod, utan enbart som en ekonomisk enhet med olika former av kodade identiteter (personnummer, mobilnummer, kortkoder, e-postadress, mobilt bank-ID, lösenord, RFID, etc) som ett smörgåsbord att försöka exploatera.
Mina medborgeliga och mänskliga rättigheter försäkrar mig (på pappret) rätten att själv få välja politisk ståndpunkt, religiöst engagemang, sexuell partner etc. Men kring ekonomisk frihet, integritet och självständighet råder inte motsvarande ‘självklara’ rättigheter. Verkligheten framstår för mig långt ifrån de vackra orden i såväl grundlagen som Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna.
I ett samhälle där utbyte av varor och tjänster så utpräglat sker genom organiserad handel har valuta och betalningsmedel så väsentliga funktioner att jämförelsen med kroppens blodomlopp blir relevant och träffande. Det är av yttersta vikt att lagstiftningen utformas så att medborgarna inte förvägras skyddet av grundläggande demokratiska rättigheter, som egenkontrollerade pengar med särställning som betalningsmedel (alltid giltigt), och på sätt som inte hindrar Riksbanken hålla en trygg stig tillgänglig för alla oss som av olika skäl inte platsar på den digitala motorvägen.
Utan lagskyddad ‘kontantplikt’ riskerar min ankdam krympa till en skur(k)hink, och med kronofogden som dyr betalningsförmedling.
Ronneby 2020-03-06 / Ronny Stark
BILAGA
Riksdagsmotioner och interpellationssvar
Behovet av betaltjänster och kontanthantering
Motion 2019/20:2041 av Saila Quicklund (M)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF
Minskande kontanthantering
Svar på fråga 2019/20:885 av Mikael Eskilandersson (SD)
Riksdagen.se
Lagstifta om kontanter nu
Motion 2018/19:1181 av Peter Persson och Erik Ezelius (båda S)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF
Kontanter som betalningsmedel i Sverige,
Motion 2018/19:1143 av Dag Larsson m.fl. (S)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF
Avgiftsbelagda kontantuttag
Svar på fråga 2018/19:701 av Peter Persson (S)
Riksdagen.se
Kontanter som betalningsmedel hos statliga myndigheter
Svar på fråga 2018/19:429 av Ulla Andersson (V)
Riksdagen.se
Kontanter som betalningsmedel
Motion 2017/18:668 av Suzanne Svensson och Peter Jeppsson (båda S)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF
Bristen på tillgång till kontanter
Svar på fråga 2017/18:417 av Håkan Svenneling (V)
Riksdagen.se
Kontanter som en del av vår civila beredskap
Interpellation 2017/18:332 av Saila Quicklund (M)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF
Kontanter som betalningsmedel
Motion 2017/18:59 av Lars-Axel Nordell och Larry Söder (båda KD)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF
En infrastruktur för kontanter
Interpellation 2016/17:260 av Roland Gustbée (M)
Riksdagen.se
Direktlänk - PDF