TEMA: Betalningsmedel

Senast uppdaterad: 30 december 2019

1. BETALNINGSMEDEL - ALLMÄNT OM BEGREPPET

1.1 Skillnaden mellan betalningsform och betalningsmedel.

Det finns en uppsjö varianter av betalningsformer (internetbetalning, bankkort, swish, kontantbetalning, etc), en del direkta i tid och rum, andra indirekta via olika former av betalningsförmedlare (elektronik, banktjänster, mm), en del analoga(kontanter) andra digitala. Notera att direkt betalning kan vara såväl analog som digital.

• valutor (SEK, €, $, £, Bitcoin, Klöver, etc)
• betalningsformer (t ex internet-, mobil-, kontant-, kortbetalning),
• betalningsmedel (€-sedlar, $-mynt, svenska riksbankspengar, kontokrediter, skuldsedeln Klöver, guld, silver, etc).

1.2 Rätt till kontantbetalning till myndighetsutövning och samhällstjänster.

1.2.1 Kontantbetalning vid myndighetsutövning

Inget hindrar myndigheter att godta betalning i form av andra staters statsvalutor, lokala skuldsedlar eller i olika sorters kryptovalutor. Och de är fria att acceptera en uppsjö varianter av betalningsformer (internetbetalning, bankkort, swish, kontantbetalning, etc).

Parallellt med betalningsform används även uttrycket “betalningssätt” (m fl).

Det framstår för mig som om hela statsapparaten försummat att tydliggöra gränserna för hur och i vilken omfattning myndigheter vid myndighetsutövning skall tillåtas hindra eller begränsa betalningsformer (betalningssätt) direkta/indirekta som analoga/digitala, som medför blockering och/eller begränsning av den svenska statsvalutan som betalningsmedel.

Enligt lagstiftningen “är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel.” och “att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning”. Enligt dom i HFD: “Betalningsmedlen sedlar och mynt har av lagstiftaren getts en särställning.”.

Det borde ses som en självklarhet för myndigheterna att (liksom HFD påpekade) tillförsäkra statsvalutan sådan särställning som lagligt betalningsmedel att detta el-, GPS- och elektronikoberoende, folkligt väl förankrade och geografiskt spridda betalningsmedel inte tillåts blockeras som betalningsmedel vid någon form av myndighetsutövningen.

Så länge som inte statsvalutan som betalningsmedel finns att tillgå annat än i analog form som sedlar och mynt uppstår inget behov av att ta ställning till eventuella begränsande val mellan dess analoga eller digitala (“e-krona”) form (se 4.2.1.

Till följd av de privata bankernas nästintill totala bojkott av annat än sitt eget betalningsmedel (= digitala “affärsbankspengar” räknad i valutaenheten SEK) skärps vikten av att folkets företrädare (domstolar, lagstiftande riksdag, regering och myndigheter) tydliggör att inga medborgare skall förhindras tillgång till samhällsservice eller myndighetsutövning av krav om betalningsform/sätt som utestänger betalning med den svenska statsvalutan.

1.2.2 “Ekonomisk frihet” lika viktig som “religionsfrihet”

Ingen fri medborgare i en rättsstat skall utsättas för diskriminering eller utpressning som tvingar henne att underkasta sig villkor som ensidigt dikteras av privata företag. Särskilt inte som åtskilliga av de finansföretag (t ex Allra, Swedbank, Danske Bank, Nordea, etc) som dominerar samhällets ekonomiska “blodomlopp” visat sig vara minst lika brottsligt benägna som de maffialiknande och ökända organisationer man brukar omnämna som extremt kriminella. Att en f d justitieminister (Boström/Allra) och flera riksdagsledamöter återfinns i styrelserna är ingen garant för laglydighet.

På samma sätt som “religionsfrihet” även innebär frihet från tvång om att tillhöra en religiös sekt är det viktigt att värna “ekonomisk frihet” som frihet från att tvingas in i samröre med en “ekonomisk sekt”.

En nödvändig (men inte tillräcklig) garant för sådan mänsklig och medborgelig frihet och rättighet är den icke privatägda/privatkontrollerade statsvalutan (“riksbankspengar”), skapade av staten (inte av privata finansinstitut), som var och en har ett fritt val att själv kontrollera och bestämma över.

En annan garant är varje medborgares tillgång till ett oberoende rättssystem underkastad rättstatsprincipen. Se Dom i Tingsrätten Blekinge 191217.

1.3 Utredningen En ny Riksbankslag SOU 2019:46 (presenterad 191128)

En av de grundläggande anledningarna (även omvittnat i SOU 2019:46 sid 1575) för staten att peka ut statsvalutan som lagligt betalningsmedel “är att säkerställa att alla i samhället ska ha möjlighet att göra betalningar eftersom det kan anses som en grundläggande rättighet”.

1.4 Några citat från förr

1.4.1 Debattartikel av vänsterpartister (Aftonbladet)

Redan 2015 (150319) skrev Ulla Andersson och Håkan Svenneling:

“Det är hög tid att ta samhällsansvar för denna centrala demokratifråga. En bank utan kontanter är som ett apotek utan medicin. Politiken behöver överta kontrollen över situationen och bestämma reglerna i stället för att låta bankerna göra det.” källa: Aftonbladet 150319

Min kommentar Sedan dess har de blivit sannspådda:

• bankerna saknar kontanter, och
• apoteken saknar mediciner, och
• rorkulten är lämnad vind för våg.

1.4.2 Debattartikel av den lika spåkunnige Andreas Cervenka (SvD)

I den här recensionen 161226 förtydligas Cervenkas resonemang:

“Varför banker har varit huvudtema i varannan krönika förklarar han med att banker och politiker går i armkrok. För att bli omvald som politiker så gäller det att skapa tillväxt. Och hur skapar man tillväxt? Jo, man lånar ut pengar. Hjulen snurrar allt fortare och riskerna stiger. Banker går omkull och räddas gång på gång av skattebetalarna.”

Mina kommentarer
1) “Staten och kapitalet” Populära reträttplatser för avdankade politiker har visat sig vara:

• Landshövding, eller
• Styrelseledamot hos finansinstitut.

Se Expressen 190428: “Experten - Därför väljer Swedbank Göran Persson”_

2) Vem bestämmer? s Då:

• gängkriminaliteten breder ut sig i folkhemmet, och
• det ekonomiska systemet kapas av mäktiga (och brottsbenägna) finansinstitut, är det verkligen hög tid att skärpa kraven på folkets företrädare (riksdag, regering, myndigheter, rättsapparat) att ta kontroll över lagstiftning och regeltillämpning._

1.4.3 Mina egna kommentarer för 3 år sedan

Så här skrev jag själv för tre år sedan:

1. Det är, som jag förstår det, inte tillåtet att ta betalt för kortanvändning (digital betalning).
2. Det borde, i analogi med detta, inte heller vara tillåtet för en säljare att skjuta över betalningen så att (“analog betalning”) beläggs med avgifter från någon mellanhand - om inte det av köparen erbjudits som alternativt (till kontant betalning) att teckna avtal om, t ex som fakturering. Att som säljare kräva fakturering genom avgiftstagande mellanhand borde inte vara tillåtet att avtala sig runt kontantbetalning med. Fakturering som medför kontantbetalning vid annat tillfälle och på annan plats är jag inte alls främmad för om det bara följer normala konsumentregler såsom inom “sedvana” och utan “oskäliga villkor” (kostnader).

Just detta skikt - att som mellanhand för “alla” transaktioner berika sig - är vad bankerna sysslar med, och kan betraktas som att kapitalister och privata banker kapar det finansiella systemet. Skulle de lyckas täppa till den “säkerhetsventil” som kontanter utgör för gemene man slår fällan igen! Detta är ett hot inte bara mot enskilda utan mot hela samhällsbygget (välfärdssverige). När bankerna blir (är) “to big to fall” äventyras tilliten till det finansiella systemet och statsledningen utsätts för ren utpressning. Detta måste förhindras!”

Mina kommentarer
Jag kommenterar mig själv nu tre år senare med hänvisning till en länk från: 191105 Aftonbladet - “Så säkrar vi den svenska kronan”

Se även kap 1.2.2, 3.2, 4 och 5.

2. LOKALA BETALNINGSMEDEL

2.1 Lokala analoga skuldsedlar (t ex Klöver)

Valutaenhet: 1 Klöver (“honey money”, läs mer: Tidningen Fokus) Betalningsmedel: lokalt giltig analog skuldsedel med “myntfot” utifrån värdet av den ekosystemtjänst som motsvaras av 700g honung. (SVT Nyheter och Tidningen Land)

2.2 Lokala digitala skuldsedlar (t ex JOJO-kort)

Regionala trafikhuvudmän (Skånetrafiken, Blekingetrafiken etc) kunde genom egna digitala skuldsedlar (betalkort), t ex Jojo-kort, Reskassa mm, med belopp som motsvarar resor från hållplatser till sådana ombud (växlingskontor) som hanterar statsvalutan, lösa problemet med bussars kontanthantering så att dessa mellansträckor kan ske sista biten med lokalt giltig digital skuldsedel.

Om nu dessa betalkort (= lokalt giltiga digitala skuldsedlar) tas bort, utan att ersättas av något nytt skapas ett vakuum där man överlåter åt någon annan att lösa det problemet. Men detta problem är ju redan löst en gång för alla genom den grundlagsskyddade statsvaluta som gäller i hela riket, och som införandet av Reskassekorten (Jo-Jo) utgjorde ett skyddsalternativ till (för bl a bussförare).

2.3 Rikstäckande Lokala digitala skuldkrediter (t ex bankkort, swish)

Man bör betrakta de privatägda finansinstitutens (bankernas) egenskapade kredittillgångar (SEK) som likvärdigt med lokala valutor. Se 3.2 och 3.3.

3. NATIONELLA BETALNINGSMEDEL (i Sverige SEK)

3.1 Statsvalutan SEK

Svensk statsvaluta, grundlagsskyddade “riksbankspengar” SEK (som endast existerar i fysisk form som kontanter) och med särställning som lagligt betalningsmedel (enligt HFD) är skyddad av riksbankslagen och är giltig statsvaluta i hela landet:

“Enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, riksbankslagen, är sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken lagliga betalningsmedel. I förarbetena anges att detta innebär att var och en är skyldig att ta emot sedlar och mynt som betalning (prop. 1986/87:143 s. 64).” Enligt Högsta förvaltningsdomstolen, HFD mål nr 2793-14;

“Betalningsmedlen sedlar och mynt har av lagstiftaren getts en särställning.”.

För att kunna genomföra direkt betalning med svensk statsvaluta finns inga andra betalningsformer (betalningssätt) än kontant betalning att tillgå.

3.2 Skillnaden mellan “bankpengar”, och “riksbankspengar”.

• SEK som privata bankers digitala “bankpengar”, och
• SEK som den grundlagsskyddade statsvalutan “riksbankspengar”. Bankpengar - skapas “ur luft” av privata banker - finns endast i digital (= osäker) form. Vid kris eller då banker går omkull (jämför bankkrisen 2007/8) förlorar bankkunderna tillgång till hela sin likviditet. Riksbankspengar - skapas grundlagsskyddat av Riksbanken - finns endast i analog form (kontanter). Vid kris utgör de ett robust rikstäckande allmängiltigt betalningsmedel som var och en har möjlighet att säkerställa efter eget val. Källa: riksbanken.se

3.3 “Bankpengar” ~ Lokalt digitalt betalningsmedel giltig i hela landet.

De privata bankernas reglering och hantering av skuldkonton kan, trots sin omfattning, betraktas som en egen lokal (digital) betalningstjänst. Inte olikt den lokala valutan Klöver. Både bygger på skuldförbindelse och kräver tillit.

Den statligt tillhandahållna, och grundlagsskyddade, valutan SEK (”riksbankspengar”, svenska kronor) är riktiga pengar, och riktig valuta med värdegaranti inte av privata aktörer utan av svenska staten (som ju myndigheterna lyder under). Till följd av att bankpengar (till skillnad mot riksbankspengar) numera tillskansat sig sådan transaktionsdominans har kunskapen om denna fundamentala skillnad alltmer tappats bort av allmänheten. Tydligen även hos höga myndighetsföreträdare.

4. EXEMPEL PÅ BETALNINGSMEDEL

4.1 Analoga betalningsmedel (Kontanter)

4.1.1 Statsvalutan SEK (Riksbankspengar i Svenska kronor SEK)

4.1.1.1 Riksbankens sedlar och mynt med tillskrivet värde.

Grundlagsskyddat rikstäckande lagligt betalningsmedel med särställning [1], [2].

4.1.1.2 Riksbankens mynt med eget metallvärde.

“Samtliga [Riksbankens] minnesmynt från 1900-talet är giltiga betalningsmedel.” [3]

4.1.2 Lokal skuldsedel (Klöver, m fl)

Se 2.1

4.2 Digitala betalningsmedel

4.2.1 Statsvalutan SEK (E-krona) - försöksverksamhet.

191105 Dagens och framtidens betalningssys
191213 PM - Riksbanken utvecklar en e-krona
191213 E-kronan på riksbanken.se

4.2.2 Bankkrediter SEK (Bankkort, Mobilbetalning, Swish, mm)

4.2.3 Blockkedjebetalning (Bitcoin, Libra mm)

191229 Libra får troligen litet genomslag i Sverige

5. LAGLIGT BETALNINGSMEDEL

(under konstruktion)`